Joniserande strålning exempel
Joniserande strålning: modell
Gammastrålningen besitter högst frekvens, kortast våglängd, och maximalt energi. Gammastrålningen är även den maximalt joniserande.
Röntgenstrålningen besitter lite längre våglängd, samt mindre energi. Röntgenstrålning går att producera, utan för att använda några radioaktiva ämnen alls.
Inne inom ett glasrör skapas ett stark elektrisk spänning. ifrån den negativa änden skjuts elektroner mot en metallplatta. När elektronerna med upphöjd fart krockar med atomerna i metallen, frigörs energi, i struktur av röntgenstrålning, som reflekteras ut ur glasröret.
Röntgenstrålning besitter en många användbar egenskap — den tar sig delvis igenom den ämne som den träffar. Inom sjukvården använder man den egenskapen på grund av att titta inuti människokroppen.
Strålningen skickas ifrån röntgenröret mot kroppen. vid sin väg genom kroppen bromsas strålningen nästan helt av skelettbenen, medan den lättare tar sig igenom muskler samt andra mjuka delar.
På andra sidan kroppen sitter ett sensor, likt
Joniserande strålning
När någonting krockar med oss, kan oss få en blåmärke alternativt ett sår. Om detta är något tillräckligt stort, som kastas tillräckligt hårt. När nåt litet samt lätt, krockar med oss, märker oss det knappt. Men angående vi träffas av något som existerar riktigt pytte-litet, men vilket ändå träffar oss väldigt väldigt hårt, med massiv energi, kunna det utföra en speciell form från skada. detta här, existerar vad liksom händer då vi träffas av joniserande strålning.
Joniserande strålning heter så på grund av att den är därför energirik för att den kunna slå loss elektroner ur atomer samt molekyler, sålunda att atomerna och molekylerna omvandlas mot joner. samt det förmå skada oss människor, samt annat vilket lever. dem här skyltarna varnar till joniserande strålning. Hur många strålningen skadar kroppen, beror på vilka organ likt utsätts, samt mycket strålning man får i sig. Om dosen av strålning är högre blir skadan värre.
Om du utsätts för strålning ökar risken för för att du får cancer senare i existensen. Dina könsceller kan skad
Vi exponeras samtliga fr joniserande strlning frn naturliga samt artificiella kllor. Din individuella niv alternativt dos från strlning, mtt i millisievert (mSv) per r, beror p fanns du bor, vilket sysselsättning du äger, vad ni ter samt dricker samt vilka medicinska procedurer såsom du besitter genomgtt. detta uppskattas för att en genomsnittlig person inom Europa utstts fr 4 mSv strlning per r. Beroende p de livsstilsfaktorer som anges ovan förmå enskilda personer exponeras fr betydligt hgre eller lgre niver n genomsnittet.
Fr mnga av oss kommer den strsta strlningsdosen frn radon i vra bostder, tillsammans ett medelvärde p 12 mSv per r, dock detta varierar mycket mellan bostder samt platser. dem flesta andra naturliga kllor, exempelvis kosmisk strlning samt lga niver av radioaktivitet i livsmedel, r svra att granska sjlv, dock kllorna nr i allmnhet inte ngra betydande niver (uppskattas mot under 0,5
Vad vet ni om joniserande strålning?
Henrik Sundström förklarar vilket strålning egentligen är;
- Synligt ljus existerar förmodligen den typen från strålning oss alla existerar mest bekanta med. då strålning nämns i dagligt tal samt media kopplat till medicinsk vård, kärnkraft alternativt atombomber syftas det dock ofta mot joniserandestrålning. Detta är fotoner och partiklar med därför pass upphöjd energi för att de kunna slå loss elektroner ifrån atomkärnor samt bilda joner, vilket existerar positivt alternativt negativt laddade atomer vilket blir reaktiva.
- Inom hälso-och sjukvård existerar röntgenstrålning samt gammastrålning dem mest förekommande typerna från joniserande strålning, men även olika typer av partikelstrålning förekommer. Röntgen och gamma är båda fotoner, alltså en typ av ljus, där skillnaden är för att gammastrålning existerar en vara av radioaktivt sönderfall samt röntgenstrålning produceras genom röntgenrör. Icke-joniserande strålning används även inom hälso- och medicinsk vård genom mot exempel radiofrekventa fält inom magnetresonanstomogr