Vad heter påsen som hästen äter ur
Våra tankar samt erfarenheter från slowfeed mot häst
Att äga häst kostar pengar samt tid detta är en faktum samt en prov som flera tampas tillsammans varje solens tid. Hästarna ger oss därför mycket dock det tar också både tid samt pengar. inom det denna plats blogginlägget kommer vi dela med oss av våra bästa råd för för att spara period i stallet. Vi kikar även vid hur många tid man faktiskt kunna spara tillsammans de olika slowfeederlösningarna. oss delar gärna med oss om våra tankar angående ekonomisk hållbarhet i sitt hästägande angående det för tillfället går för att få detta :/
Ibland existerar det svårt att ett fåtal till flera utfodringstillfällen liksom inackorderad då stallrutinerna existerar satta.
Först samt främst tidsaspekten samt i detta här blogginlägget så bör vi fokusera på utfordring.
I flera stora stall således brukar utfodrings rutinerna titta ut därför att detta är fyra fodertillfällen ifall dagen, möjligen fem samt ett in och utsläpp.
Varje fordring tar tid samt det tar också personalresurser. Ibland besitter man ej möjlighet för att välja hur rutinerna bör se ut om ma
Viahov Blogg
Efter experimenterande med olika sorters hönät och utfodringssätt så besitter jag för tillfället kommit fram till några nya slutsatser.
I fjol specialbeställde jag hönät från GävleNät med olika storlek vid maskor samt provade mig fram tillsammans med att tillhandahålla hästarna fri tillgång vid hö ifrån hemmasnickrade lastpallar som foderlådor i rasthagen. Jag märkte snart för att 2cm maskorna var mer lämpliga än cm maskor vid utfodring på detta sätt (nät som sitter fast inom en låda) eftersom hästarna helt enkelt åt alldeles för fort med cm maskorna då de nedsänkt framdukade samt fastspända inom foderlådorna. Ät-tiden gick ner till ett helt acceptabel nivå då jag bytte till dem mer finmaskiga näten tillsammans 2cm maskor och därför tog jag för självklart att detta var dessa nät jag skulle nyttja i fortsättningen.
De små maskorna på 2cm må existera perfekt storlek för den glupska samt överviktiga hästen som står still isolerad i sin lilla tråkiga rasthage utan miljöberikning, samt inte äger någonting annat att utföra än för att äta non-st
HayPlay Bag Small Höpåse för slowfeeding
Beskrivning
HayPlay Bag Ett smart sätt för att ge din häst foder för djur som hö och gräs på.
HayPlay Bag Small höpåse är den minsta varianten av slowfeeding-påse och enstaka idealisk svar för för att ge din häst samt bättre utfodringsupplevelse. Produkten existerar tillverkad från ett starkt och hållbart material likt garanterar utdragen livslängd samt säker användning. Du är kapabel enkelt hänga upp inom boxen, inom lösdriften alternativt på andra lämpliga platser som existerar optimala på grund av utfodring. Dessutom är detta enkelt för att justera placeringen av påsen för för att passa olika behov inom din hästhållning.
Fördelen med ett höpåse ifrån HayPlay
För detta första bidrar HayPlay Bag till för att ge din hästsysselsättning samt ökad stimulans, vilket är kapabel vara särskilt värdefullt då hästen står i boxen eller vistas i hagen. Istället till att förtära sitta direkt från marken, får hästen en små men hanterbar utmaning då den använder HayPlay-påsen. Detta är en utmärkt sätt att främja en mer naturlig utfodringsrutin, som ka
FODER fω4der, sbst.1, n.; best. fodret (() foderet VRP , s. (: halmfoderet)); pl. (i bet. 2 o. 3) =; förr äv. FOR, sbst.1, n.; best. -et.
Ordformer
(f(f)o(o)-d(h)er osv. fodhr (: fodhrmask). fodir (: til fodirs). fo(o)r (fohr) (: formarsk), , (: forloge; starkt bygdemålsfärgat). forder (: forderlösan) (: fordret, sg. best.). föder- (i ssgr) (: föderlösse) (: födernöth))
Etymologi
[sv. dial. for, fsv. foþer, fo(o)r, motsv. d. foder, fo(e)r, isl. fóðr, mnt. vōder, vōr, t. futter (fht. fuotar), eng. fodder (feng. fōþor); besläktat dels med likbetydande lat. pabulum (jfr MARSIPAN,PASTOR), dels tillsammans med FÖDA, sbst. o. v., dels tillsammans FOSTER;jfr äv. dels FURAGERA,FURIR,dels FODER, sbst.2, o. FODER, sbst.3 tillsammans avs. vid formen forder jfr beneath FODRA, v.1]
1) om att ge liv varmed människan förser vilt (särsk. djur som bor i hus l. andra av vilka hon drager ekonomisk nytta); utan närmare bestämning särsk. om växttäcke, hö, halm o. d. till hästar, nöt