Lungemboli tecken på ekg

Logga in till en förbättrad upplevelse

Anamnes

Viktiga sjukdomsspecifika frågor?

Det finns ej några tydliga sjukdomsspecifika ämnen. Oftast brukar lungemboli finnas med vilket differentialdiagnos nära bedömning från patienter liksom söker pga andfåddhet och/eller bröstsmärtor. detta är viktigt att efterfråga symtom vid lungemboli då patienten äger symtom tydande på DVT. I tillägg till vanliga anamnestiska fakta som inhämtas hos patienter med dyspné och/eller bröstsmärtor bör man aktivt fråga efter förekomsten av hemoptys. Härefter bör man vid ett systematiskt sätt vandra genom förekomsten av eventuella riskfaktorer (enligt tabell ovan) för venös tromboembolism.

Etiologiska frågor?

Riktade frågor till att täcka in riskfaktorerna i tabellen ovan.

Status

Vad är viktigt att undersöka?

  • Vitalparametrar

  • Hjärt-och lungauskultation (normal lungauskultation kunna öka misstanken om lungemboli).

  • Extremiteter – ensidig bensvullnad? (DVT?)

  • Riktad undersökning beroende på anamnes, exempelv

    EKG med lungemboli (S1Q3T3-mönster) Datortomografi som visar lungemboli (sadelemboli). Av James Heilman, MD. Vid lungemboli är en eller flera lungartärer ockluderade av emboliskt material. I majoriteten av alla fall utgörs ocklusionen av en tromb som bildats i de djupa venerna i benen eller bäckenet. 1 lungemboli sjukskrivning 2 Lungeemboli præsenterer sig som et bredt spektrum af symptomer. Hyppige symptomer er. Hurtigt indsættende dyspnø, takypnø, respirationsafhængige brystsmerter og hoste, angst og uro. Hæmoptyse tyder på infarcering af lungevæv. Dyspnø hyppig ( %), men sjælden udtalt. 3 lungemboli symtom 4 Lungemboli innebär att det finns en blodpropp i ett av lungans blodkärl. Den vanligaste orsaken är att en blodpropp som bildats i benet har lossnat och följt med blodet till lungan, där den fastnat. Symtomen varierar beroende på hur stor blodproppen är och var den sitter. 5 SYMTOM/TECKEN VID LE Det är svårt att misstänka lungemboli (LE) på ”rätt” patient och tillståndet är därför svårdiagnostiserat. Endast ca 20 % av patienterna som utreds på misstanke LE med objektiva metoder visar sig ha LE. Den kliniska bilden är beroende av flera faktorer och andra samtidiga sjukdomar som kan ge liknande symtom som vid lungemboli. 6 Svimning kan vara tecken på större LE och/eller hemodynamisk påverkan! Atypiska symtom/tecken som kan föranleda misstanke om lungemboli: Oklar försämring vid annan sjukdom trots behandling (t ex hjärtsvikt, KOL) Oklar nytillkommen arytmi, t ex förmaksflimmer, speciellt hos tidigare hjärtfrisk. Oklar yrsel/svimning. 7 massiv lungemboli prognos 8 EKG kan vid lungemboli yttra sig som ett. 9 › klinik-och-vetenskap-1 › /04 › abc-om-akut-lunge. 10 S1Q3T3 er det klassiske tegn på en lunge-emboli på et EKG, og rent teoretisk kan den forklares og bruges, mens den rent praktisk er sjælden – men at undersøge for disse kriterier hos en patient med pludseligt indsættende åndenød og brystsmerter (umiddelbart uden udstråling), vil være en fornuftig idé at gøre. 11 EKG och lungröntgen är oftanormala vid detta syndrom, men man finner ofta ett sänkt paO2. Pleuritsmärta och hemoptysinträffar oftare i samband medlunginfarkt. Hemoptys är inte ett vanligt symtom vid lungem-boli men kan förekomma i samband med lunginfarkt. 12

    ABC om Akut lungemboli

    Lungemboli utgör fortfarande enstaka inte ovanlig orsak mot plötslig död och anses vara ett av dem sju »dödssynderna« vid ett internmedicinsk akutmottagning [1]. Förekomsten av lungemboli i befolkningen uppskattas mot en total årlig incidens av ca 0,5– 1/ men ökar till 1/ i åldern 70 kalenderår och äldre [2]. Embolikällan utgörs oftast av enstaka djup ventrombos i ett nedre extremitet, men även tromboser inom arm alternativt hjärta kunna utgöra ursprunget till embolierna. De flesta orsaker förmå hänföras mot en alternativt flera komponenter i Virchows triad (kärlskada, venstas samt hyperkoagulation).
    beneath de senaste 20 år har prevalensen lungemboli bland patienter såsom utreds på grund av misstänkt lungemboli sjunkit ifrån ca 50 procent mot idag beneath 20 andel. Möjligen beror detta vid den numera goda resurser till datortomografi dygnet runt på nästan alla vårdinrättning. För för att minska ökande diagnostiska kostnader, kontrastrelaterade komplikationer och fara för överdiagnostik är detta en massiv utmaning

    Lungemboli

    Vid lungemboli existerar en alternativt flera lungartärer ockluderade från emboliskt ämne. I majoriteten av samtliga fall utgörs ocklusionen från en tromb som bildats i dem djupa venerna i benen eller bäckenet. Trombmaterial vilket bildas inom benen alternativt bäckenet (oftast vena iliaca) kan lossna och föras via vena cava inferior till hjärtat. Tromben pumpas från motsats till vänster kammare ut genom pulmonalisklaffen till lungartären. Eftersom kärldiametern minskar successivt från pulmonalisklaffen så kommer tromben orsaka en ocklusion vars påverkan är avhängig av trombens storlek samt form. enstaka stor tromb leder mot proximal ocklusion och således större effekt på lungperfusionen och hemodynamiken.

    Ocklusionen har numeriskt värde omedelbara effeker: (1) reducerad genomblödning inom lungparenkymet resulterar i hypoxi och (2) reducerad preload i vänster kammare samt därmed reducerad cardiac output (hjärtminutvolym). Enstor tromb inom lungartären förmå leda mot omedelbar cirkulatorisk kollaps samt hjärtstillestånd.

    .