Asp träd utseende

Aspen – en av våra äldsta träd

Aspen (Populus tremula) är en stort träd som trivs bäst inom mullrika sluttningar med rörligt grundvatten. Den är ljuskrävande och härdig mot vårfrost och vinterkyla. Kronan existerar oregelbunden samt relativt gles. Barken existerar slät samt blågrön, dock trädet får med år en gråsvart skorpbark. Aspen kan bli upp mot 30 meter hög.

Bladen existerar runda tillsammans med naggad kant och besitter långa, skiva skaft. detta är dem tillplattade bladskaften som utför att asplöven rör sig lätt även vid minsta vindpust. Rotskott och unga plantor äger blad likt är stora och hjärtformade. Från detta kraftiga rotsystemet utvecklas rotskott i massiv mängd. Aspen blir sällan mer än år, dock genom rotskott kan identisk individ leva i mer än kalenderår. I skogsbruket avverkas aspen vid års ålder. Aspen bildar sällan bestånd, utan uppträder gruppvis eller inom blandning tillsammans med björk samt gran.

Användning

Veden existerar ljus, enkel och mjuk. Förr användes den bland annat mot takspån, foder, gärdesgårdar, tändstickor, husgeråd samt räfssk

Asp (Populus tremula) är ett snabbväxande träd i poppelsläktet, familjen videväxter. Det förekommer i tempererade Europa och österut till Kina och Japan, samt ett isolerat bestånd i Nordafrika, i Algeriet. [ 1] Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är den enda arten i släktet som betraktas som naturligt förekommande i. 1 asp löv 2 Asp kan angripas av diverse rötsvampar, såsom honungsskivling (Armillaria) via rötterna och aspticka (Phellinus) via gren- och stamskador. Aspen är också mellanvärd för knäckesjuka (Melampsora), som förorsakar stora skador på tall. 3 asp blomning 4 Asp finns i hela Sverige och är ett av våra vanligaste lövträd. Den utmärker sig i skogen på flera olika sätt, både i utseende och funktion. Asp är ett rikbarksträd vilket betyder att dess bark är till nytta för väldigt många arter. 5 Asp är ett lätt, relativt mjukt och sprött virke bland de svenska träslagen. Relativt formstabilt vid fuktförändringar. Utseende. Aspen är ett mycket ljust träslag som behåller sin ljushet i t. ex innerpanel. Ohyvlat virke är luddigt och som ytterpanel grånar det utomhus. 6 Den har, som alla träd, en smart energikonstruktion och ett rikt inre liv. En asp växer fort, särskilt i sin ungdom. På utsidan ser ett träds konstruktion enkel ut: rötter, stam, grenar och kvistar och blad. Veden består av cellulosa och lignin, en sorts limämne. 7 asp användning 8 Aspen kan bli upp till 30 meter hög. 9 Asp (Populus tremula) är ett snabbväxande träd i poppelsläktet, familjen videväxter. 10 Asp (Populus tremula) Aspen hörde till de tidigaste invandrarna till Sverige i slutet av istiden. Förekommer idag i hela landet och är näst efter björken vårt vanligaste lövträdslag. Ljuskrävande och snabbväxande träd. Växer på all slags mark men bäst på bördiga och luckra marker. Blommar i mars-april, före lövsprickning. 11

Asp – världens största organism

Asp

Asp tillhör poppelsläktet och existerar det enda vildväxande trädet i denna släkt. Efter björk således är asp det vanligaste lövträdet inom skogslandskapet samt står på grund av strax beneath 2 % av virkesförrådet. Som ung växer aspen väldigt fort för för att sedan avta i höjdtillväxt. Gamla aspar är relativt ovanliga eftersom de dels lätt angrips av rötsvampar och dels inte tål skugga sålunda när trädbevuxet område runtomkring växer upp dör aspen. Aspens blad existerar runda samt väldigt skiva, vilket utför att dem rör sig vid minsta vindpust. Den europeiska aspens latinska namn, Populus tremula, betyder just darrande.

På hösten får aspens blad vackra färger. en träd är kapabel variera ifrån gröna via orange-gula mot eldröda växtdel. Aspen existerar ett pionjärträdslag, vilket betyder att detta etablerar sig efter ett störning, exempelvis en kal­avverkning eller ett stor skogsbrand, till skillnad från granen som existerar ett sekundärträdslag som växer upp inom den täta skogen. Han- och honblommor sitter vid skilda träd och asp

asp, europeisk asp

(Populustremula) snabbvuxet pionjärträdslag inom poppelsläktet i familjen videväxter. Arten var ett av dem första liksom invandrade efter inlandsisens avsmältning. Trädet kunna bli 30 meter högt men sällan mer än år. Barken är länge slät samt gulgrön alternativt gråaktig. Hos äldre träd blir den mattare samt skrovligare samt skorpbark utbildas. På bas av för att aspen existerar klonbildande kunna barkens utseende, bladens höstfärgning m.m. skilja sig åt mellan bestånd vilka växer i närheten av varandra. Bladskaften existerar tillplattade vilket är orsaken till för att asplöven enkel rör sig även inom svag bris. Bladskivorna existerar släta samt rundade, inom bladkanten c:a 2 mm långa tänder, ovansidan mörkgrön och undersidan ljusgrön. Rotskottens juvenila växtdel är många stora, sågade och hjärtlika. Lövsprickning inträffar i april–juni. Aspen existerar skildkönad samt blomning sker på dryckesställe kvist inom mars–april. dem enkönade, små och hyllelösa (apetala), vindpollinerade blommorna existerar samlade inom håriga hängen. Frukten existerar en kap

Asp

Asp (Populus tremula)

▶ Aspen hörde mot de allra första invandrarna mot Sverige inom slutet från istiden. Förekommer idag inom hela landet och existerar näst efter björken vårt vanligaste lövträdslag.
▶ Ljuskrävande och snabbväxande träd. Växer på all slags mark men bäst på bördiga och luckra marker.
▶ Blommar inom mars-april, före lövsprickning. Blommorna är enkönade och hon- och hanhängen sitter vid skilda träd.
▶ Blir lätt rötskadad och därför sällan ovan år äldre. P.g.a. sin förmåga för att föröka sig genom rotskott kan enstaka och identisk aspklon dock bli flera hundra tid gammal. inom skogsbruket avverkas aspen normalt vid års ålder.
▶ Veden existerar ljus, enkel och mjuk. Har nedsänkt egenvikt samt har därför förr använts för lätta konstruktioner vilket ok samt proteser.
▶ Används idag i små omfattning, maximalt i tillverkning av pappersmassa och mot tändstickor. Aspfaner har vid senare period använts vilket ytskikt vid innerdörrar likt ett alternativ till regnskogsträ.
▶ nödvändig som foder för växtätande däggdjur. ett